Lättnad!

Det låter kanske hemskt. Men jag är så lättad, samtidigt som jag har en lätt ångest.

En av dagisfröknarna på barnens avdelning ska sluta. Som jag har väntat och längtat!

Ända sedan min son började på dagis i augusti förra året, har vi haft problem med missförstånd pga språket, konstiga händelser osv med den här personen. Inte bara vi, många har bytt dagis pga henne.
Varje lämning när hon tog emot min son gallskrek han. Inte med annan personal, bara med henne.
Jag har skrivit brev till chefen, men inte känt att hon tagit emot mina klagomål. När det nu eskalerade denna höst, andra föräldrar klagade, så ringde jag upp chefen igen. Hon berättade att de har haft mycket problem med denna personal.

Igår fick jag veta att hon sagt upp sig!
Den lättnaden!!!

Personalen berättade strax innan jag fick veta om hennes avgång, att min son är så mycket gladare nuförtiden och att han pratar mycket mer, är mer framåt. Det gjorde mig jätteglad! (den här kvinnan har varit borta ganska mycket på sistone)

Samtidigt har jag ångest, att jag misslyckats lite som mamma, att jag inte skyddat honom ifrån henne...

Anyway, nu kan han känna sig mer trygg, han älskar verkligen alla andra i personalen, tom dom på de andra avdelningarna.

Lättad.. :-)

Snö(o)väder!

Jisses, vilken dag!

Imorse satte jag barnen i pulkan och fick ploga väg hela vägen till dagis. Det var som att pulsa i vildmarken, där ingen annan varit förut. Vinden pinade våra kinder och snön yrde in genom kläderna, även fast vi hade klätt oss ordentligt med ytterplagg. Väl på dagis hade dörren fryst fast, så vi fick gå in genom en annan ingång.

Tunnelbanan gick som den skulle, mina klasskamrater var alla sena, jag med.

Efter lunch kom chefen för skolan in och meddelade att de skulle stänga skolan för idag. Hon ville att vi skulle försöka ta oss hem redan nu, för bussarna stod still, tågen var inställda och värre var att vänta.

Hemresan gick relativt smidigt för min del. Jag åkte till dagiset tidigare och fick umgås lite där med mina och andras barn.

Nu sitter jag här, barnen äter lite kvällsfrukt, sambon diskar... Ser ut genom fönstret, det snöar fortfarande. Myser...!

Duktig mamma

Idag försov vi oss!
Det händer inte ofta, då jag alltid håller en tid, helst ska jag vara på plats 10 minuter innan utsatt tid.

Men åh så skönt det var! Först kom lillkillen vid femsnåret, han somnade om som vanligt. Sen kom lilltjejen. Hon klättrade upp i vår höga säng, med sin kudde och lade sig tillrätta. På min mage! Så himla mysigt!
Vi gick upp tio i åtta. Liiite sent.

När jag lämnat kidsen på dagis, gick jag hem, diskade, satte på en maskin tvätt. Sen kände jag mig rebellisk. Och tänkte: "Nu är det MIN tid!"

Julgodis är gott, så nu har jag gjort Rocky-road och skumtomtefudge.
Och resten av tiden, ska jag ligga här, på sängen och kanske tom sova en stund. MIN tid idag, jojo. :-)

Eller så tar jag tag i resten av hemmet och tvätten.

I julklapp önskar jag mig en husa, finns det en sån gratis tror ni?! ;-)

Första advent

Jag måste erkänna.
Jag är en dålig mamma.

Inte har jag bakat div olika julbak med barnen idag. Inte heller har vi tänt första ljuset i adventsstaken tillsammans med barnen idag. Det gjorde vi igår, när vi morgonmyste och firade lilla jul. Jag är inte klar med julpyntandet heller.

Anmäl mig till mammabootcamp direkt!

När man går in på Facebook, överväldigas man av alla foton på mammor med sina barn, i full färd med att baka med sina barn, och "det är så superduperMYSIGT"!

Fast.. Jag bakade pepparkakor redan för en vecka sen med båda mina små änglar, så jag vann egentligen titeln, även om jag tjuvstartade.

Jag halvligger i soffan, resten av familjen sover redan. Ljusen är tända, julstjärnan skiner fint i fönstret. Elementet är på, så det är riktigt varmt och gosigt. Jag behöver inte plugga eller känna panik över skolarbete idag. Jag känner harmoni.

Inte så att jag har det "underbart" i mitt liv just nu, det knakar ordentligt i mitt förhållande, men jag känner frid. Allt ordnar sig på något sätt. Mina fina barn har blivit så stora, så kloka och fantastiska. Jag är så glad och stolt över att JAG fått dem. Att få se dem utvecklas, bli egna individer, ta del av deras tankar och påhitt.

I min framtid ser jag mig med barnen, ett jobb med ansvar och härliga kollegor, även kärlek. Jag trivs i mitt bostadsområde, och barnen har ett bra dagis. Det är viktigt, Barnen. Allt känns bra, just nu, och jag väljer att vältra mig i den positiva känslan.